Bra info


Vad är vad?

Tentor

De flesta kurser avslutas med en tenta, som är obligatorisk. Tentorna är ofta fem timmar långa, men ibland är de lite kortare. I vissa kurser är tentan det enda obligatoriska för att klara kursen.

Föreläsningar

Ny teori i kurserna gås igenom på föreläsningar. De är sällan obligatoriska, men de ger en bra chans att se vad som ingår i kursen och att ställa frågor.

Övningar

På övningar sitter man i mindre salar som liknar de klassrum som de flesta tillbringade gymnasietiden i. Här får man applicera den teori man lärt sig under föreläsningarna på övningsuppgifter. Övningarna leds av en Övningsassistent (Övningsasse) som brukar räkna några exempeluppgifter på tavlan och finns där för att hjälpa och förklara. Övningarna är även de sällan obligatoriska, men är bra för att öva på uppgifter som kan likna tentatalen.

Labbar

I vissa kurser har man labbar. Ibland är labbarna mer experiment-inriktade med efterföljande labbrapport. Men ibland (speciellt i data-kurser) så innebär en labb att man förbereder en kort presentation av en uppgift eller projekt och redovisar för en labbassistent (labbasse). Ibland är labbarna obligatoriska och ibland ger de extrapoäng till tentan.

Kontrollskrivningar/lappskrivningar

Det är vanligt att kurser innehåller kontrollskrivningar eller lappskrivningar. Ibland är de ett obligatoriskt moment för att få godkänt i kursen. Men de kan även vara frivilliga och ersätta en del av tentan eller ge extrapoäng till den och är där för att uppmuntra kontinuerligt pluggande. Kännetecknande för en kontrollskrivning är att en måste anmäla sig i förväg, precis som till en tenta, samt att skrivtiden ofta är kortare än på vanliga tentor. Lappskrivningar följer ett lösare regelverk och utformningen bestäms helt av examinatorn.

Inlämningsuppgifter

En hel del kurser har inlämningsuppgifter, till exempel kurserna Mekanik och Linjär Algebra. Inlämningsuppgifter kan vara obligatoriska, men vanligast är att de är frivilliga men ger extrapoäng till tentan.


FUNKA

Funka är en organisation vid KTH som samordnar kompensatoriskt stöd för studenter med funktionsvariationer så som autism, ADHD, dyslexi, hörselnedsättning m.m. Kompensatoriska stöd anpassas efter studentens behov. Exempel på stöd är anteckningsstöd, förlängd skrivtid vid tentamen och tillgång till vilorum på Campus.

Vill du veta mer och/eller ansöka om stöd? Besök FUNKA


Inför skolstart

Varje läsår är indelat i fyra perioder. Två perioder under höstterminen och två perioder under vårterminen. Varje period avslutas med en tentaperiod och vanligtvis har man 1-3 st tentor under en tentaperiod.

Under period 1 läser både ni som börjar Teknisk matematik, CTMAT, och ni som börjar Teknisk fysik, CTFYS, tre kurser. Under mottagningen läser ni en kort introduktionskurs i matematik.

Introduktion i matematik SF0003 (CTFYS, CTMAT)

En kort kurs i matematik under Mottagningen. Kursen syftar delvis till att repetera vissa kunskaper och färdigheter från gymnasiet men framför allt till att ta upp sådant som riskerar att falla mellan stolarna i övergången till KTH. Kursens canvassida.

Analys i en variabel SF1673 (CTFYS, CTMAT)

En sorts fortsättning på gymnasiematten, men med mer definitioner, satser och bevis. Här går ni igenom gränsvärden, derivator, integraler, serieutvecklingar och lite differentialekvationer. Även om du säkert kommer känna igen en hel del så kommer ni att göra saker och ting på ett nytt sätt, så till att vara med redan från start.

Termodynamik SI1121 (CTFYS)

Den första fysikkursen på teknisk fysik, som dels handlar om gaslagar, värmeöverföring, värmemaskiner och liknande men även till stor del lär er att tänka som fysiker, med uppskattningar och rimlighetsanalyser.

Grundläggande programmering DD1331 (CTMAT, CTFYS)

En introduktionskurs i programmering, i programmeringsspråket python. Kursen börjar med genomgångar av hur man bör tänka när man programmerar och vanliga saker som förekommer i de flesta programmeringsspråken. Den börjar med uppstartslabbar där man kan bli bekväm med språket.

Ingenjörsfärdigheter i teknisk matematik SA1006 (CTMAT)

Den här kursen ger en inblick i tillämpningar av matematik, perfekt för någon som ska bli teknisk matematiker! Under kursens gång hålls seminarier och projektarbeten, relaterade till kunskap från andra kurser inom programmet.


Schemat

Lättast är att hitta schemat på kth.se/schema. Där kan du sedan söka på “ctfys” eller "ctmat" och välja CTFYS1 resp. CTMAT1 för att visa ert schema. Det går även att synka schemat där till sin egen kalender.


Tips om bostad

Det kan vara lite klurigt att hitta en bostad i Stockholm men det är absolut inte omöjligt. Det kan vara bra att använda kontakter för att se om det finns något rum ledigt och nedan följer lite olika tips på sidor dit du kan vända dig.

SSSB

Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) är den största bostadskön för studenter. SSSB tillhandahåller korridorsrum, pentryn och större lägenheter. Du kan stå i bostadskön i 90 dagar utan att vara med i studentkåren, så ställ dig i kö på en gång! Efter 90 dagar måste du pausa din kötid till dess att du blivit kårmedlem, annars förlorar du dina köpoäng.

Facebook

Sök runt på Facebook så hittar du grupper som riktar sig till folk som vill hyra ut eller hyra en bostad. Du kan även göra ett inlägg på din egen profil om att du söker bostad och där be dina Facebookvänner dela det vidare.

Tempus

En bostadskö för ett studentboende i Åkeshov. Bostadskön är gratis och öppen för alla men du får förtur om du är nykterist.

Blocket, Hemnet, etc...

Håll även utkik på sidor som exempelvis Blocket. De kan uppvisa fantastiskt fina möjligheter.


Integrationsπrioden

Precis efter mottagningen drar integrationsπrioden igång, vilket är två roliga veckor där du har en chans att prova på olika aktiviteter som alla nämnder arrangerar! Varje nämnd ansvarar för specifika saker på Fysiksektionen. Under denna period kommer du förhoppningsvis förstå mer om vad alla nämnder gör och kanske till och med tycka att någon eller några nämnder verkar lite extra spännande och vilja engagera dig mer!